Varför Kokontroll?Argument för Kokontrollen
Kokontrollen ger dig tillsammans med semin en grund för rätt beslut i mjölkproduktionen.
För att fatta rätt beslut i arbetet på gården krävs bra underlag med kontinuerlig registrering av händelser. Kontinuiteten i registrering är viktig då den ger dig möjlighet att se trender på förändringar och i god tid motverka försämringar, och därmed förhindra begynnande problem på ett tidigare stadium.
Kokontroll sköts och övervakas enligt ett officiellt regelverk, vilket säkrar kvalitet på in- och utdata. Djurägarens uppgifter lagras i en säker och skyddad databas. Alla väsentliga uppgifter sparas varför det finns en god tillgång till historiska data.
Inga uppgifter i kokontroll är offentliga, det är ägaren som avgör om och hur uppgifter kan visas publikt.
I bilden nedan visas den stora bredd och tillgång till underlag för beslut och rådgivning som kokontrollen ger.
Provmjölkningen - mjölkanalysen
Provmjölkningen är en grundläggande del i kokontrollen. Mjölkavkastning mäts och analys av celltal, fett-, protein- och ureahalt sker. Det är naturligtvis viktigt att kunna rangera, gruppera korna efter mjölkavkastning.
Mjölkavkastningen per ko är viktig för dig som individutfodrar korna. Fett- och proteinhalterna är viktiga för att följa upp foderstatens balans och styr mjölkens betalning.
Celltalet är ett viktigt mått för att följa och bedöma juverhälsan. Celltalet ligger som grund för beräkning av juverhälsoklasser (serie av mätningar), vilka är ett bra och enkelt mått om man vill följa upp och gruppindela kor efter juverhälsa.
Celltalet ingår också som betalningsgrundande, och har därmed betydelse för mjölkens värde. Om man sänker celltalet från t.ex. 320’ celler till 190’ förbättras värdet på mjölken med cirka 7 öre per liter mjölk (Arlafoods avräkningsmodell, a-contopris januari 2008). Värdet av detta varierar med betalningsmodell för resp. mejeri.
Urea-halten är ett mått hur väl foderstaten är i balans proteinmässigt. En bra balanserad, sammansatt foderstat är viktig för exempelvis fruktsamheten.
Kokontrollen underlag för foderstyrning
Foder är en av de största kostnadsposterna i mjölkproduktionen. Genom kokontrollen kan man anpassa foderstaten till enskilda kors eller gruppers mjölkavkastning och därigenom påverka ekonomin i mjölkproduktionen. Underutfodring medför att kons totala kapacitet ej utnyttjas.
Överutfodring i förhållande till behov och mjölkproduktion kostar pengar! Överutfodring påverkar också kons hälsa negativt både i pågående och kommande laktation, då kon löper risk att lägga på hullet, med de problem detta kan medföra.
Risken för överutfodring är störst i mitten och slutet av laktationen. Om korna under c:a hälften av året överutfodras med 20 %, vilket motsvarar 2 kg kraftfoder/dag a 2,20-4,08 kr/kg (det lägre priset: konventionell produktion och spannmål+koncentrat, det högre priset: ekologisk produktion och färdigfoder) ger detta en merkostnad om ca 800-1500 kr per ko och år.
För höga eller låga halter av urea visar att foderstaten ej är i balans, vilket bl.a. påverkar fruktsamheten negativt. Detta värde fås genom kokontrollen.
Ureahalten är ett mått som används inom ”Greppa näringen” i kustnära områden, där jordbrukets miljöpåverkan ständigt måste observeras.
Kokontrollen ger möjlighet till styrning av hälsa och fruktsamhet.
Hälsa och fruktsamhet har stort värde för ekonomin i mjölkproduktionen, och inte minst för trivseln hos skötare och djur. Kokontrollen ger dig verktygen för att nå detta. Om störningar ändå uppstår finns det via kokontroll tillgång till olika tjänster och rapporter som hjälper till att se svagheter och att finna lösningar.
Besättningar som deltar i kokontrollen får ofta förmånligare villkor och ersättning i försäkringsärenden
Genom tillgång till djursjukdata, som redovisas via kokontrollen kan sjukdomsläget ständigt bevakas. Direkta kostnader kring sjukdomar värderas till c:a 1000 kr/fall av sjukdomsförekomst, eller 15 kr per procent ökning i sjukdomsfrekvensen (Hälsopengen 2007).
Via provmjölkningen erhålls kontinuerliga celltalsanalyser, som är ett viktigt redskap för att följa juverhälsan. Beräkningar visar att en mastit kostar totalt c:a 4000 kr (Kostnaden inkluderar veterinärkostnader, extra arbete, kasserad mjölk samt minskad mjölkproduktion i kommande del av kons laktation, används i Hälsopengen 2007).
Via regelbundna mätningar av urea-halten kan man följa hur väl foderstaten är i balans. Detta har betydelse för kornas välbefinnande. Höga och låga ureahalter påverkar fruktsamheten negativt.
En månads högre inkalvningsålder över 25 mån beräknas kosta c:a 150 kr per kviga (Hälsopengen 2007).
Varje dags förlängning av kalvningsintervall över 400 dagar beräknas kosta c:a 20 kr per ko och dag (Hälsopengen 2007)
Det är önskvärt med så låg rekryteringsandel som möjligt i en besättning. I kokontrollen ges information kring detta. Nettokostnaden för att rekrytera en ny ko efter en utgången ko beräknas till c:a 7000 kr (Hälsopengen 2005)
Kokontrollen är underlag för allt avelsarbete
Med kokontrollen som underlag kan kor och tjurar avelsvärderas.
Kokontrollen är ett ovärderligt underlag för avelsplanering i den enskilda besättningen. Genom t.ex dataprogrammet Genvägen® kan man optimera den framtida avkommans avelsvärde i besättningen
Kokontrollen är också underlag för det nationella avelsarbetet. Alla som är med i kokontroll deltar i, och säkrar detta avelsarbetet.
Djurägare som är med i kokontroll erhåller följande rabatter från Svensk Avel:
• Kostnadsfri kokontroll under 10 mån för förstakalvare efter Svensk Avels ungtjurar
• Kostnadsfri IndividAvel för förstakalvare efter Svensk Avels ungtjurar
Hur bra är min mjölkproduktion?
Det är viktigt att veta sina starka och svaga sidor för att kunna förbättra sig. Kokontrollen erbjuder ett stort antal nyckeltal och redovisningar för uppföljning och jämförelser både inom och mellan besättningar.
Kokontrollens nyckeltal kan användas för att sätta upp framtida mål. Kan t.ex användas som mål i besättningar med anställda, användas i belöningssystem.
Genom mejerijämförelsen kan man få hjälp att se hur stor andel av mjölken som levereras. Det är viktigt att veta hur stor mängd mjölk som ej levereras. Varje producerad liter mjölk som ej levereras är värderad till c:a 3 kr, och har genererat samma kostnader för att produceras som den mjölk som levereras.
Jämför dina resultat med andras
Tack var att majoriteten av mjölkproducenterna är med i kokontroll är jämförelsetal tillförlitliga och användbara.
Djurägare och rådgivare har oberoende av varandra tillgång till information om korna i besättningen. Genom att uppgifterna finns i en central databas är de lätt tillgängliga för alla berörda, både den enskilde djurägaren och rådgivare som arbetar i besättningen, vilket förenklar rådgivning och utredningar.
Flexibel hantering av in- och utdata
Kokontrollen erbjuder flera alternativ att hantera in- och utdata elektroniskt. I de flesta fall har du själv möjlighet att påverka utformning av rapporter (PC-Kokontroll/IndividRAM, PC-Stalljournal). Pappersrapporter och redovisningar finns fortsatt tillgängliga.
Genom rapportering till kokontroll så blir samtidigt rapportering till CDB avklarad. Om man använder PC-stalljournal uppfylls även kravet på journalföring på gården.
Har man eget managementprogram på gården finns möjlighet via Postmästaren att föra in- och utdata mellan programmet och kokontrollen via Internet (Svensk Mjölks Web-Entré). Genom att använda Postmästaren beräknas djurägaren spara c:a en timmas arbete i veckan i en bes. med 100 kor. Detta ger en årlig besparing om c:a 10000 kr alt frigjord tid för andra arbetsuppgifter.
TruTest Datahandler System 1 finns tillgänglig för registrering av mjölkmängder vid mjölkningarna och med inlagda provkoppnr för att underlätta arbetet vid provmjölkning. Lista med löpnr och provkoppnr hämtas från PC-stalljournal och provmjölkningsdata återförs till PC-stalljournal efter mjölkning.
Vid provmjölkning kan djurägaren välja mellan att ta ut prov vid samtliga dygnets mjölkningar eller att ta ut prov vid en av mjölkningarna, vilket spar arbete.
|
